Bildkavalkad

Hälsingeskogar. Ett uttryck man ofta hör talas om här uppe. Men först i helgen skulle jag nog säga att jag verkligen upplevde dessa skogar.

Lördagen började lugnt och strax innan tolv åkte jag och reporter-Ulrika iväg på en liten loppis i den stekande värmen. Från loppisen kunde vi se rakt över älven mot en badplats och det fanns ingen tvekan på varför besökarskaran till loppisen var så liten. Bland loppisborden sprang grabbar runt tioårsåldern runt och försökte göra storfynd. Iaf en av de fick vad han, och kanske de andra, ville ha.





Efter att ha avklarat loppisen utan att ha gjort några fynd satte vi oss återigen i den sköna ac-lösa redaktionsbilen. Nästa anhalt som stod på schemat var ett rosupprop i Edsbyn några mil bort. Efter lite missförstånd så hann vi precis dit innan de avslutade det hela och fick höra historien bakom olika rosensorter och lyssna till en bedömning av en äldre herres ros. Ska tilläggas att jag även blev kallas för farbrorn av en av dessa rosinventerare. Dags för en.. 22-års kris?



Därefter var det så dags för dom, hälsingeskogarna. Vi hoppade in i bilen för att åka till en hembygdsgård där det skulle vara festligheter. Men att hitta dit skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. Vägbeskrivningen vi hade fått var att vi skulle ta en skogsväg som skulle vara närmare, någon som har hört talas om ordspråket "en genväg är en senväg"? Efter lång körning utan att hitta någon skylt lyckades vi få syn på en karta längs vägen. Sen kom nästa problem, hitta vart vi var på den och vart vi egentligen skulle. Visade sig att vi hade åkt förbi rätt väg ett gäng kilometrar bort. Så bara vända och försöka hitta en skogsväg att åka in på. Till vår hjälp hade vi en talande gps som hela tiden beräknade om rutten åt andra håll än dit vi ville. Efter lååång körning på känn kom vi iaf fram och bjöds på kolbollar, dragspelsmusik och folkfest. Att vi sen tog en helt annan väg tillbaka och nästan hamnade i närheten av Ockelbo är en annan historia.